Varför i hela helvete ska det göra så ont?
Vet inte vars jag ska börja detta. Men det känns som om jag måste släppa ut det och lätta på mitt hjärta!
Alltså de är sjukt att en viss person kan påverka mig så pass mkt. Och det gör ont varje gång men ser en bild, ser ett meddelande osv som den personen är med på/har skrivit. Jag visste från första början att det aldrig skulle kunna bli ngt, en helt randombrud som bara dög till en sak. Och det är de jag har intalat mig själv hela tiden, vi har inte samma tänk, inte samma prioriteringar eller samma livsmål. Dömt för att misslyckas! Men varför känns det då? Kan det vara för att personen ställde upp där ett tag, även om de visade de sig att det fanns dubbelmoral och inte den ärlighet som jag krävde. För att personen faktiskt kan vara sjukt underbar. Eller är det fejk, vad vet jag? Hursomhelst, så blev det som de blev, och idag så pratar vi inte ens längre. Kanske lika bra det! Och för alla nyfikna jävlar, jag är inte olyckligt kär. Utan det handlar bara om att jag inte kan placera denna person i ett fack, var personen en flört ? början till vänskap ? en fullkomlig idiot som ljög mig rakt upp i ansiktet? ingenting jag tänker älta iaf. För det leder ändå ingen vart!
Dock så vet denna person att jag inte jagar, vill han prata med mig så får han göra det. Han vet vars jag finns, och det är hans val vad han tänker göra. Och du mannen, läser du min blogg så bli nu inte allt för självgod för det finns inget sånt att bli det över... Vi lever ändå i två helt olika världar. Du i din och jag i min. Men som du själv sa, om ödet finner oss våra vägar så gör dem det, och då är de fan ment to be.
Och även om du nu har valt att ljuga. Så går jag lika stark som alltid, att ha vetskapen om att jag faktiskt har varit ärlig till 110%, det för mig är det viktigaste! Är fortfarande och kommer alltid vara lika awesome, är okrossbar och ärlig! Det kommer man långt på, tro mig.
Alltså de är sjukt att en viss person kan påverka mig så pass mkt. Och det gör ont varje gång men ser en bild, ser ett meddelande osv som den personen är med på/har skrivit. Jag visste från första början att det aldrig skulle kunna bli ngt, en helt randombrud som bara dög till en sak. Och det är de jag har intalat mig själv hela tiden, vi har inte samma tänk, inte samma prioriteringar eller samma livsmål. Dömt för att misslyckas! Men varför känns det då? Kan det vara för att personen ställde upp där ett tag, även om de visade de sig att det fanns dubbelmoral och inte den ärlighet som jag krävde. För att personen faktiskt kan vara sjukt underbar. Eller är det fejk, vad vet jag? Hursomhelst, så blev det som de blev, och idag så pratar vi inte ens längre. Kanske lika bra det! Och för alla nyfikna jävlar, jag är inte olyckligt kär. Utan det handlar bara om att jag inte kan placera denna person i ett fack, var personen en flört ? början till vänskap ? en fullkomlig idiot som ljög mig rakt upp i ansiktet? ingenting jag tänker älta iaf. För det leder ändå ingen vart!
Dock så vet denna person att jag inte jagar, vill han prata med mig så får han göra det. Han vet vars jag finns, och det är hans val vad han tänker göra. Och du mannen, läser du min blogg så bli nu inte allt för självgod för det finns inget sånt att bli det över... Vi lever ändå i två helt olika världar. Du i din och jag i min. Men som du själv sa, om ödet finner oss våra vägar så gör dem det, och då är de fan ment to be.
Och även om du nu har valt att ljuga. Så går jag lika stark som alltid, att ha vetskapen om att jag faktiskt har varit ärlig till 110%, det för mig är det viktigaste! Är fortfarande och kommer alltid vara lika awesome, är okrossbar och ärlig! Det kommer man långt på, tro mig.
Kommentarer
Trackback
